Jag börjar med min mamma. Marie heter hon & hon är väl 53 år eller något åt det hållet. 158 cm lång så en kortis alltså, men lika söt ändå! Jag älskar min mamma & vi har gjort massvis tillsammans genom tiderna. Rest väldigt mycket t.ex. Hon är absolut den bästa mamman jag kan tänka mig. Hon har ett oerhört stöd när jag blev gravid. Hon var vid min sida 24/7. Klart vi bårkar & jag kan vara dum men aldrig i hela mitt liv att jag skulle byta min mamma mot någon annan (om man kunde då). En av mina alldra bästa vänner & hon vet i princip allt om mig. Vi bor ju så tätt inpå varandra. Men det är jag som inte vill flytta. Så vi måste ju trivas rätt bra tillsammans, right? Min heffaklump är den bästa man kan tänka sig & dessutom som grädde på moset så är hon VÄRLDENS bästa mormor. Vi älskar dig mamma:)

Nästa är min kära papi Thomas. Han bor inte här längre. Innan han flyttade till Göteborg så bodde han i stan. Även fast vi bor X-antal mil ifrån varandra så pratar vi i telefon mins 2 ggr per dag. Han var med ett oerhört stöd för mig under graviditeten. Han är den jag ringer om jag behöver hjälp & råd för det mesta. Vi har med gått igenom en hel del. Det har inte alltid varit lätt men jag har alltid varit pappas flicka. Verkligen alltid. Jag älskar min pappa så mycket. Han är världens bästa pappa. Skulle aldrig kunna tänka mig en annan. Som grädde på moset även här är han VÄRLDENS bästa morfar med! Vi älskar dig pappa:)

Mina föräldrar är underbara & jag har tur som fått en så bra uppväxt med er. Fast det blev ett helvete ett tag så har allt gått bra & alla är fortfarander vänner. Utan er skulle jag aldrig klarat mig. Jag älskar er & vill aldrig, någonsin förlora er. Den dagen ni försvinner kan jag inte tänka på utan att börja gråta. Den dagen finns inte.